"Vi sätter oss i ringen..." Forts. En helg bland nymfer och intellektuella (3)

Ledsen att det dröjt, men jag har nu äntligen fått okej från alla utaom en att skriva min berättelse. Den kommer att halta lite eftersom alla inte gett sitt medgivande, men jag hoppas ändå att det blir ett läsvärt inlägg.

Läs tidigare inlägg först om du inte gjort det.

Birgittas presentation var som sagt lång. Mer som om hon satt på en jobbintervju. De andra log lite. Någon nästan skämdes. Men det var ju inget illa ment, och faktiskt - visst är det bättre att bjuda på sig själv än att inte göra det. Birgitta hade varit initiativtagare till föreningen och hade en bakgrund som gymnastiklärarinna. Hon var den äldsta i gruppen, men kunde mycket väl ha varit den mest vältränade. På något sätt påminde hon om en sån där stenhård rysk gymnastiktränare med sitt kortklippta ljusa hår och lite grovhuggna drag. Birgitta avslutade med att säga att hon inte var helt säker på att det jag "gjorde" kunde tolkas som en lära att ta på fullaste allvar, men att hon var intresserad av att få veta.

Den irakiska tjejen Minou tog över och var ganska distinkt i sin presentation. Hon studerade matematik och fysik och hon berättade att hon lärde sig mycket av sina vänner i gruppen. Av deras livserfarenhet och att deras samtal kunde handla om allt från författare till nya thésorter. Minou var smal och ganska liten. Hennes mörka ögon vek inte en sekund under hennes berättelser. Hon avslutade med att hon absolut ville få massage nu när hon såg att jag inte var en styckmördare.

Alla skrattade och hade det funnits en spänd känsla i det stora rummet, hade den varit som bortblåst. Jag flikade in att jag varit styckmördare tidigare, men att det var så svårt att utveckla relationer. Skratt igen.

Högst skrattade Ann-Sofi. Hon presenterade sig kortare än man kunnat tänka sig, men gjorde det på ett roligt sätt. "- Jag är en Zornkvinna som mår bra av att bli omhändertagen av starka händer. När jag inte blir det så utvecklar jag nya mediciner mot hjärt- och kärlsjukdomar. Sen reste hon sig och rufsade till mitt hår. "- Du är inte så gammal du, hjärtat!". Själv var hon 41 år.

Sanna tog över och sa att hon ju redan presenterat sig kort i mailet till mig, men att det var hon och hennes mans stuga och att hon följt min blogg ett tag. Hon avslutade med att hon var väldigt glad över att jag tackat ja och bestämt mig för att komma. Sanna gick fram till kaminen och la in två vedträn till och jag la märke till hur vacker hon var. Hon hade långt ljust lockigt hår, en kvinnlig kropp och jag la märke till att hon till skillnad från de övriga hade målade naglar. Hon liknade faktiskt skådespelerskan Jessica Lange om ni minns henne.

Adelie satt närmast mig och när hon vände sig mot mig la hon båda sina händer i mina. Hon tittade mig djupt in i ögonen och sen sa hon "- Välkommen hit du shaman av njutning". Alla skrattade högt. Adelie var skådespelare och inte alls skidskyttsdrottning. Hon reste sig och ställde sig framför mig. "-Lägg din förtrollade hand på mitt sköte och låt min kropp ta emot din kraft...". Jag gjorde som hon sa och svarade "- Ditt sköte är nu centrum för min kraft och jag ger dig nu din njutning". Alla skrattade igen och högst skrattade Ann-Sofi som nu nästan låg i soffan. Även Birgitta skrattade och Adelie kramade om mig och sa att jag var välkommen till hennes teatergrupp också.
...............................................

Vi satt i en ring på den tjocka mattan. Alla hade slutit sina ögon och vi lät värmen från kaminen tillsammans med energin i rummet strömma igenom våra kroppar, ledd via våra händer. En kort flash från Söndagsskolan passerade och sen hördes bara våra andningar.

Forts. följer med "Vin och viltgryta"

TB