Hon mötte med picknick och hund

Mitt första möte blev en naturupplevelse. Jag körde mot staden och det fina vädret hade plötsligt slagit om. Det låg regn i luften. Lite försenad ringde jag och vi pratade kort om vädret. Hon hade gjort i ordning en picknick och berättade att hon planerat att vi skulle åka till en ö strax utanför stan. Vi bestämde oss för att trotsa vädret. Jag skrev in adressen hon gav mig på min GPS och hamnade i ytterkanten av staden. Jag hittade en parkeringsplats utanför porten och efter ett par minuter kom hon ned. Picknicken nerpackad i en väska. I sin famn hade hon en gullig liten hund.

Det tog knappt tio minuter att åka till ön. Vi mötte några människor som var på väg att lämna ön och när vi öppnade grinden steg vi in i en underbart vacker värld. På det öppna fältet stod flera hästar och betade och vi var strax inne i en lummig ekskog där vi följde en liten stig. Den lilla hunden släpptes fri och tog täten. Efter några minuters promenad skymtade jag havet och när vi nådde de kala klipporna såg jag ut över en stor lagun som låg där helt stilla som ett förmak till det stora mörka havet. Det var bedårande vackert. Det vara bara vi där. Hon, jag och den lilla hunden. Sen sistnämnda fann snart gässen som väckte jaktinstinkten.

Jag ska fortsätta att berätta om picknicken som avslutades under paraply (den lilla hunden och jag), men jag kom på att jag borde höra med henne om jag får skriva hela berättelsen. Hon bjöd mig hem till sig efter picknicken och sen hade vi flera underbara timmar på mitt hotell. Jag vill skriva om vårt möte. Men när vi skiljdes åt glömde jag bort att fråga. Det kan ju bero på att klockan nästan var morgon.

Nu ska jag äta frukost. På återhörande.

Kram TB